Vinter och kyla

Vintermånaderna medför kyla och jobbigt underlag som kan leda till skador och sjukdomar, även om temperaturerna och förhållandena varierar kraftigt i vårt avlånga land.

 

Vädret påverkar våra hundar lika mycket som det påverkar oss. Det är viktigt att en hund som vistas i kyla har möjlighet att röra på sig.

De far illa av att bli nedkylda och våta. Immunförsvaret sänks av dessa påfrestningar. Hundar med kraftig tät päls brukar klara normal kyla bra, under förutsättning att de är torra, men att vistas länge på ett kallt underlag, t ex i en kall bil eller på kalla marken eller annat underlag, kan resultera i nedkylning, i blåskatarr och andra urinvägsbesvär. Det förkommer att tikar ofta får urinvägsbesvär efter att de har blivit nedkylda. Har de drabbats en gång återkommer ofta besvären. En hanhund kan lätt få prostatabesvär när han blir äldre, bland annat om han har utsatts för mycket kyla.

 

Gamla hundar som har problem med stela leder får mer besvär och smärta vid kyla. Värme och massage lindrar besvären. Glucosamin hjälper till att smörja och skydda hundens leder. Glucosaminpreparat finns att köpa på veterinärkliniker och djursjukhus. Rekommenderar Seraquin som finns på Apoteket.

 

Vägsalt är besvärligt för tassar och trampdynor. Skölj av tassarna i ljummet vatten efter varje promenad på saltade vägar och torka noga efteråt.. Ha gärna en hink ljummet vatten och handdukar tillhands innanför ytterdörren. Smörj in trampdynorna för att förebygga sprickor med mjukgörande vattenfri salva, gärna Försvarets hudsalva som finns till en billig penning på Apoteket eller någon annan tassalva. Olivolja har också en läkande förmåga. Smörj trampdynorna före sänggåendet för natten. Kontrollera tassar och trampdynor dagligen. Håll klorna korta och pälsen mellan tårna på långhåriga hundar bör avlägsnas, så att inte snö bildar klumpar. Har det blivit isbollar i pälsen så löses dessa lättast upp med ljummet vatten.

 

Var uppmärksam på rödaktig missfärgning och röd irritation på trampdynorna och mellan tårna. Irritationen beror på ytlig svampinfektion som lätt får fäste om det ständigt är fuktigt i pälsen. Håll hårväxten nere på tassarna och om hunden har drabbats av svamp kan du prova denna huskur: Ta en msk flytande Atamon i cirka två dl vatten. Sätt hundens tassar i blandningen i ett par minuter. Torka noggrant efteråt. Gör så dagligen i en vecka. Atamon är ett konserveringsmedel som finns i livsmedelsbutiken.

 

Köldkramp: Vid stark kyla hämmas blodcirkulationen i delar av kroppen. Drabbade kroppsdelar är oftast tassar, öron, svanstipp och pungen på hanhundar.. Vid köldkramp i tassarna så hoppar hunden på tre ben och har svårt att stödja på benen. Massage hjälper till att få igång blodförsörjningen till tassarna, men det kan göra ont, så man måste ta det mycket försiktigt. Vid sträng kyla bör man bara ta korta promenader och aktivera hunden med mer mental motion inomhus. Den ansträngande fysiska motionen får vänta till kylan har släppt. Kall luft är inte bra att andas ner i lungorna. Det kan leda till luftvägskatarr.

 

Små, gamla och frusna hundar kan behöva ha ett varmt täcke på sig vid kall och ruggig väderlek. För hundar som vistas länge inne i varm lägenhets/bostadsvärme blir kontrasten till kylan utomhus stor, något man bör tänka på.

 

Schampobada inte hunden i onödan under den kalla årstiden. Hunden behöver hudens fettlager som skydd. Även elementvärmen kan torka ur hud och päls så ge gärna hunden lite extra fett under vintern, men det ska vara rätt sorts fett. Rapsoljan innehåller mycket av de viktiga omega-3-fettsyrorna. Ge 1 msk rapsolja som tillskott i maten till stor hund, 1 tsk till liten hund vid varje måltid. Andra vegetabiliska oljor som kan ges är majs- och solrosolja.

 

Glöm inte heller att ha reflexer på både hund och förare under dygnets mörka tid. En billig livförsäkring……..

 

 


 

 

VARNING! - GLYKOL

 

Det behövs inte mycket glykol för att en hund ska bli riktigt dålig. Glykolförgiftning är livshotande. Hundar dricker gärna den söta glykolen eller slickar i sig den, där glykol har spillts ut. De första tecknen på förgiftning inträder allt ifrån en halvtimme upp till 12 timmar efter intaget. Törsten ökar kraftigt, hunden kissar mycket och den blir vinglig och kräks. De giftiga produkterna i glykolen bryts ner, till slut upphör njurarna att fungera och hunden blir allt sämre. Viktigt att få hunden till en veterinär så fort som möjligt. Veterinären måste få hunden att kräkas och därefter behöver hunden dropp.